Blev inte som planerat.....

Ibland tror man (läs jag) att dagen ska bli på ett viss sätt....men så finns det andra som tycker/agerar på ett annat sätt...och mina planer går i kras :(

Jag har längtat efter min lillprins sedan han åkte på Nyårsaftonen kl 11:00.....och idag skulle han komma hem för ngr timmar (12h i Sandviken för att vara exakt). Jag fick sluta lite tidigare...susade hem på E16 och möttes av ett "Mamma, jag älskar dig!" när jag kom till lillprinsens fritids. Middag innan 16:00 för att sedan bege oss till Göransson Arena och årets 1:a bandyträning (17:30-18:30). 

Nu var det något som gick snett/fel...fråga mig inte vad, för jag har ingen aning.....men lillprinsen deltog inte som han brukar och han satt vid ena "hörnflaggan"....2 av tränarna var fram och pratade med honom utan respons. Efter 30min vinkade jag till mig lillprinsen och frågade vad som var problemet....fick inget vettigt svar...så där & då bestämde jag att vi åker hem.

Lillprinsen sover sedan 18:30 tiden..och jag ligger också sedan dess i sängen (sovit en stund redan jag med....). Men där försvann mitt planerade torsdagsmys med lillprinsen :(

Och imorgon lämnar jag lillprinsen på fritids kl 9:00 för att hans pappa sedan ska hämta honom kl 10:00...ny längtan för mitt mammahjärtat väntar :(

Ibland känner jag mig så himla ensam med allt...... "Men du har ju M" var det en mamma som sa till mig idag när vi stod och pratade om vem som gör vad hemma, vem som har ansvar för vad = vem som packar gympapåsen, packar bandytrunken, torkar kräk, betalar räkningarna, sköter tvätten, lagar maten, handlar mm....och jag sa: Hemma hos oss är det jag som sköter allt.

Visst, jag har M (som jag älskar så himla mycket)...men han bor inte med oss på riktigt (skriven på samma adress) och han delar inte vardagen med oss - även om jag & lillprinsen vill det, så väljer han att inte göra det.....jag vet inte varför, men det är ngt/ngn som håller honom kvar i Gävle.....och jag har insett att jag kan inte konkurrera mot denna ngn/detta ngt. Visst, jag skulle gråta glädjetårar om M kom och sa att han sagt upp sin lägh och att han flyttar in hos oss....men....jag tror aldrig att det kommer att hända....men....jag hoppas vid min Gud att jag har fel

Godnatt alla som orkar läsa det jag skriver...terapi för mig i min ensamhet.....jag får ju inga svar...bara en massa funderingar

kramkram