Mina händer....

Tänk att sjalen jag stickade till min fina syster med mina händers speciella känsla omfamnar henne med värme & trygghet gör mig varm i hjärtat <3
Det är svårt att förklara, men jag bara känner ett konstigt stickande i mina händer....ett flöde av nålar. Det är inte den känslan du har när dina händer har domnat. Ibland får jag en inre bild också....hahaha....låter flummigt i vissas öron, fast för mig är det ngt naturligt. Det bara är så och jag håller på och lär mig att tyda detta fantastiska som visst kallas healing.

Ikväll har jag packat lillprinsens helgväska. Har inte packat ngt helgväska åt honom på 10 veckor. Japp, du läste rätt....10 veckor sedan sist han var en helg hos sin pappa.
Känns lite konstigt....men det blir nog bra. Det är ju lillprinsen som har rätt till umgänge med sin pappa och inte tvärtom (att det är pappan som har rätt till umgänge). Så det kommer säkert att bli mer och mer att han inte åker till sin pappa ju äldre han blir och ju viktigare intressen och kompisar blir. Och det är bra att lillprinsen vågar redan nu säga att han inte vill - jättetack till Carina som har hjälpt min lillprins att förstå att det är han som väljer och att vi vuxna måste lyssna på honom (speciellt då hans pappa som inte riktigt velat göra det).

Nu ska även min egen helgväska packas....flyttar in hos min underbara M imorgon efter jobbet.
Gudars vad jag saknar den mannen <3

kramkram